STARTSIDA
  MENY
VARFÖR BEVARA
SOM DET VAR
FÖRR OCH NU
ELDEN ÄR LÖS
PRESS KLIPP
STADSVANDRINGAR
   
   
   
Webbmaster
Roland Waax
   
Hemsideadress
www.waax.nu
BESÖK ÄVEN
www.waax.se
 

I storgatshuset ( bild, klicka här ) till höger bodde polisen Pettersson Han var en rund fryntlig farbror, som man mötte patrullerande till fots på gatorna med sabeln dinglande till vänster. Pettersson var en god simmare och det berättades att en gång när han var på en långsimning ute på fjärden upptäcktes han av en fiskebåt. Fiskarna tog honom för en säl och fyrade av ett skott, som turligt missade - på den tiden var det skottpengar på säl så de var ett lovligt byte. Pettersson blev rädd och ropade: "Skjut inte, det är polis Pettersson". Båtföraren lär ha ropat: "Han ljuger, det är en säl" men nästa skott uteblev dock. Historien är märkligt lik en som Albert Engström (eller var det Hasse Z ) har berättat så den är kanske inte sann.

Till höger nere vid Hamngatan höll grossisten E A Lindberg till. Han var specialiserad på bageriprodukter, messmör, och ägg. De senare importerades från Skåne i jättestora trälådor rymmande åtskilliga tjog i varje. Naturligtvis var hans smeknamn "Ägglindberg".

En händelse har Lindberg själv berättat. Han hade bytt startbatteriet i sin Cheva mod 38 och utan att tänka på vad som kunde hända ställt det gamla på sätet baktill. Han var medlem i Baptistkyrkan - en av de ledande där - och skulle skjutsa ett par äldre systrar i församlingen till ett tältmöte utanför stan. När damerna klev ur bilen upptäckte de och kringstående att deras sommarklänningar och det som fanns därunder hade frätts sönder baktill. Batteriet mellan dem hade vält och syran runnit ut utan att de märkt det. Sorti !

I Lindbergs fastighet mot Hamngatan hade RLF/LRF ett kontor för sin ombudsman.

I hörnet av Kronobodgatan/Storgatan bodde sjökapten Boutz. Han ägde vattenbåten Hurtig, en rund bukig liten tanker, som han fraktade ut färskvatten med till alla ångfartyg, som låg ute på redden och lastade virke från sågen. Ångfartygen behövde mängder av färskvatten till ångmaskinerna, de kunde inte köras med havsvatten. Vidare behövdes färskvattnet till de stora besättningarna. Dåtidens ångare gjorde sällan mer än 7 - 8 knop med full last, vilket gjorde att sjöresorna tog lång tid.

 

De klickbara bilderna är delvis hämtade från kommunens inventering av husen i Fiskarstan.
De flesta av bilderna är tagna 1971 eller tidigare.
Med tanke på de saneringsplaner som förelåg för stadsdelen under decennier, finns det anledning att tro, att byggnaderna hade samma utseende långt tidigare.
 

Det lustiga med vattenbåten Hurtig var att den lät precis som när man försökte uttala kaptenens namn när den tuffade på fjärden - den lät butch, butch, butch, butch .......

På Storgatan 61 låg den Oljekvistska fastigheten. ( bild, klicka här ) I källarlokalen har det varit många olika verksamheter. Televerket hade sitt förråd där ett tag innan man flyttade upp till Varvet. Ett tag var där ett segelmakeri. Det har varit frukt- och grönsakshandel där liksom också ett tag en bilaffär där man efter kriget sålde Renault Primaquatre och Juvaquatre. Men det var långt innan Gyllenhammar försökte få ihop det med fransmännen.

Nu drar vi oss österut på Långgatan och passerar först där butiken "Kronoboden" en gång låg till höger. ( bild, klicka här )Där såldes bl a sybehör men också "korta varor" dvs allt för damer inunder. I det stora skyltfönstret exponerades formgivande spireller, snörliv, korsetter och korseletter och bh-ar också för mycket framtunga och sådant onämnbart som Karl Gerhard kallade gotte-påsar. Allt i kvaliteter från präktigt ribbstickad bomull till förföriskt blankt silke. Och givetvis i chickt och glamouröst laxrosa enligt den tidens smak.

Mittemot Kronoboden var ett tag en skomakeri-verkstad.

På Långgatan 17 ( bild, klicka här ) ligger ett fint litet hus där nuvarande ägaren mycket varsamt bevarat allt, som det var en gång. På gårdsplanen kan man se de för Fiskarstans gårdar förr så typiska landgångarna av breda plankor. Dessa landgångar var oftast av kasserade tjärade plankor från pråmvarvet. Man kunde se spik- och bulthålen i dem. För oss grabbar på Öster var det populärt och enkelt att smita in på gårdarna och vända på plankorna för att plocka feta maskar till metet. Det var givetvis inte populärt hos husägarna, det var svårt att lägga plankorna snyggt till rätta igen.

Skeppargatan

På Trädgårdsgatan 37 och utanför Fiskarstan ligger Lutherska Bönhuset, en gång ett andligt hem för mestadels fiskarfamiljerna. Nu har bönhuset fått ge rum för en profan verksamhet. Andligheten har visst trubbats av med tiden. I Lutherska gick skrivaren i söndagsskola - en gång bara !

Snett emot "Lutherska" bodde Hilmer Myrgren, fiskare, ( bild, klicka här ) saltströmmings-kontrollör och båtbyggare. Båtbyggeriet låg öster om Varvsesplanaden. Där var också ett repslageri.

I hörnan på Hamngatan låg den s k Lindmanska kasernen, ( bild, klicka här ) ett hyreshus med fyra lägenheter.

<< TILLBAKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 NÄSTA >>